Tvist i Borås tingsrätt: Parterna oense om vittnen och hemliga inspelningar

En pågående tvist mellan förvaltningen för funktionsstöd i Göteborgs Stad och en privatperson fortsätter att dra ut på tiden. Nu har parterna hamnat i en ny konflikt om vilken bevisning som ska få användas när målet till slut prövas i Borås tingsrätt.

Göteborgs stad har begärt att domstolen ska avvisa både vittnen och ett stort antal ljudinspelningar som käranden lämnat in. Enligt staden har materialet kommit in för sent och är för otydligt för att kunna prövas på ett rättssäkert sätt.

Käranden motsätter sig dock stadens krav i sin helhet och menar att yrkandena saknar rättslig grund.

När det gäller vittnena anför Göteborgs stad att kontaktuppgifterna lämnades in efter den tidsfrist, den så kallade stupstocken, som tingsrätten tidigare beslutat. Käranden menar att detta i sig inte är skäl nog för avvisning.

Enligt käranden gäller principen om fri bevisföring i svensk rätt, och vittnesbevisning ska bara avvisas i undantagsfall. För att det ska bli aktuellt krävs att motparten lidit en faktisk nackdel, något käranden anser att Göteborgs stad inte har visat. Vittnenas uppgifter rör, enligt käranden, omständigheter som redan varit omtvistade i målet och därför inte kan ha kommit som en överraskning.

Käranden menar att ett förbud mot vittnesförhör skulle innebära en oproportionerlig begränsning av rätten att föra sin talan och strida mot rätten till en rättvis rättegång.

Även frågan om ljudinspelningar har blivit en stridsfråga. Det rör sig om inspelade möten och samtal med en sammanlagd längd på flera timmar. Göteborgs stad anser att inspelningarna ska avvisas eftersom det inte tydligt framgår vad de ska bevisa.

Käranden invänder att inspelningarna är fullt tillåtna som bevisning och har direkt relevans för de frågor som tvisten gäller. Att bevisningen ännu inte preciserats fullt ut är enligt käranden inte skäl för avvisning, utan i så fall något som domstolen kan hantera genom att begära förtydliganden.

Att inspelningarna är omfattande saknar enligt käranden självständig betydelse. Det är innehållet, inte speltiden, som avgör bevisvärdet, och det är upp till rätten att bedöma vilka delar som är relevanta.

Målet skulle ha avgjorts före jul, men huvudförhandlingen ställdes in eftersom domstolen bedömde att målet inte var tillräckligt förberett. Någon ny tidsplan har ännu inte presenterats.

Käranden har nu även begärt att målet ska avgöras av tre lagfarna domare, i stället för en ensam domare. Enligt käranden är målet så pass komplext, både juridiskt och faktiskt, att en förstärkt sammansättning krävs för att säkerställa en rättssäker prövning.

Tingsrätten har ännu inte tagit ställning till parternas yrkanden.

Jimmy Steffensen