JO: IVO gör inget fel när tips inte blir ärenden

Människor som slår larm om brister inom socialtjänsten eller verksamhet enligt LSS ska inte räkna med att få veta vad som händer sedan. Det slår Justitieombudsmannen, JO, fast i ett nytt beslut som rör Inspektionen för vård och omsorgs, IVO:s, hantering av information från enskilda.

Bakgrunden är en anmälan från en person som lämnat in ett klagomål mot en socialtjänst till IVO. Han fick en automatisk bekräftelse på att uppgifterna tagits emot, men ingen information om huruvida IVO hade inlett tillsyn eller fattat något beslut. När han efterfrågade besked fick han veta att någon ytterligare återkoppling inte skulle lämnas. Enligt anmälaren borde ett klagomål leda till ett formellt beslut.

JO har nu granskat ärendet och konstaterar att IVO:s hantering inte strider mot gällande regler.

Ingen skyldighet att starta ärende

IVO har tillsynsansvar över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS. När det gäller hälso- och sjukvården finns det en lagreglerad klagomålshantering. Där ska IVO pröva enskildas klagomål, och handläggningen leder normalt till ett beslut.

För socialtjänsten och LSS ser det annorlunda ut. Det finns ingen bestämmelse som säger att IVO måste ta emot klagomål från enskilda eller att myndigheten måste inleda ett ärende när någon lämnar information om missförhållanden. I stället arbetar IVO med riskbaserad tillsyn. Uppgifter från allmänheten samlas in, riskklassas och används som underlag för planering av tillsynsinsatser.

JO konstaterar därför att det inte uppstår något ärende i förvaltningsrättslig mening när en person lämnar tips eller klagomål om socialtjänst eller LSS-verksamhet. Därmed finns det heller inget krav på att IVO ska fatta beslut eller lämna individuell återkoppling.

Inte ett rättssäkerhetsproblem

En central fråga i granskningen har varit om denna ordning kan anses problematisk ur rättssäkerhetssynpunkt. Förvaltningslagen gäller främst vid handläggning av ärenden som avslutas med beslut. JO pekar på att det avgörande är om det finns skäl att ändå tillämpa lagens regler för att skydda den enskildes rättigheter.

I det här fallet anser JO att så inte är fallet. Informationen som lämnas till IVO tas om hand, bedöms och används i tillsynsarbetet, men den leder inte automatiskt till åtgärder riktade mot den verksamhet som uppgifterna rör. Därför finns det, enligt JO, inget krav på att ett ärende ska anses inlett eller att processen ska avslutas genom ett formellt beslut.

Krav på tydlighet mot allmänheten

JO riktar ingen kritik mot IVO, men betonar att myndigheten måste vara tydlig gentemot allmänheten. Den som lämnar uppgifter ska förstå vad som händer, och kanske ännu viktigare, vad som inte händer.

IVO upplyser på sin webbplats och i formuläret ”Berätta för IVO” om att den som lämnar information endast får en bekräftelse på att uppgifterna har tagits emot. JO bedömer att denna information är tillräcklig och att IVO därmed uppfyller sin serviceskyldighet.

Ett system som kan upplevas frustrerande

Beslutet innebär i praktiken att den som slår larm om missförhållanden inom socialtjänsten inte har någon rätt att få veta om uppgifterna leder till tillsyn eller andra åtgärder. Det kan upplevas som frustrerande, särskilt för personer som själva har drabbats.

Samtidigt slår JO fast att dagens ordning är laglig. Om man vill se en annan hantering, där klagomål inom socialtjänst och LSS behandlas mer likt dem inom hälso- och sjukvården, är det en fråga för lagstiftaren, inte för tillsynsmyndigheten eller JO.

Ärendet är därmed avslutat, utan kritik.

Jimmy Steffensen

Länk till beslut: Uttalanden om Inspektionen för vård och omsorgs hantering av uppgifter som enskilda lämnar till myndigheten om brister eller missförhållanden inom socialtjänsten och i verksamhet enligt LSS – JO – Riksdagens Ombudsmän